Publicerad 2020-03-09

Måltiden är mer än att bara bli mätt

Måltiden är en viktig del i skolan, dels för näring och ork men även i utbildningssyfte. Barnen och ungdomarna ska erbjudas goda, hälsosamma och hållbara måltider.

I årets Ungdomsbarometer svarar 82 procent av ungdomarna i högstadiet och gymnasiet nej på frågan om all mat i skolan ska vara vegetarisk. Hållbar, klimatsmart mat är viktigast och andelen unga som väljer svensk mat i första hand har ökat från 32 procent till 44 procent. Enligt en tidigare rapport från Ungdomsbarometern uppgav 71 procent av hemma­boende unga att de är med och bestämmer vilken mat som handlas. De unga är en viktig grupp nu och i framtiden.

Totalt serveras tre miljoner måltider i de offentliga köken dagligen. Av dessa portioner är den mat som serveras i skolan av stor betydelse och en viktig grund till framtida kvalitetsmedvetna konsumenter som förstår hållbar livsmedelsproduktion. I dag slängs 62 ton mat i skolor och förskolor och detta svinn är viktigare att minska än att tro att enbart vegetarisk mat skulle vara en mer hållbar lösning. Matsvinnet påverkar vår miljö negativt och är ett resursslöseri. Maten som serveras måste planeras noggrant, vara smaklig och erbjudas i en trevlig miljö. Det finns många goda exempel men även en stor förbättringspotential. För att få en bra helhet krävs kompetens, engagemang och samverkan.

Måltiden kan också användas som ett verktyg för att uppnå strategiska mål på många områden, exempelvis miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, pedagogiska värden, regional utveckling och ett starkt lokalt näringsliv. Men det kräver också lärare med intresse och som inte jobbar efter en egen agenda. Vilka måltider som serveras bestäms av kommunen eller privata skolors styrelse. Svensk mat är ett hållbart alternativ oavsett vad som konsumeras, mat är så mycket mer än bara mat i ett helhetsperspektiv.

Att kosten är av stor betydelse vet vi alla och vi ser olika reportage om idrottsstjärnor som övergår till vegetarisk kost. Detta lyfter media gärna som något speciellt, unikt och resultathöjande. Att sedan dessa elitidrottares kroppar ofta är uppbyggda av en animalisk diet under lång tid, men att en vegetarisk diet kan vara en del i ett upplägg inför en säsong, nämns däremot inte. 

Därför är det så underbart när man läser ett reportage i DN och Therese Johaug får frågan: ”Vad är orsaken till att du aldrig är sjuk” och hon svarar: ”Jag brukar säga att jag är uppväxt på färsk komjölk”. Eller i Sportbladet om hemligheten bakom Mondo Duplantis världsrekordform och reportern frågar: ”Men du är inte vegetarian”, och Duplantis svar är: ”Nej, jag har alltid ätit kött och det kommer jag fortsätta med”. Ett rakt svar utan krusiduller. Dessa idrottare blir en så härlig motvikt mot de artiklar där vi kan läsa och lätt tolka att en vegetarisk kost skulle vara den enskilt största orsaken till förbättrat resultat. Alla är vi olika, gillar olika, mår bra av olika kost och låt det så förbli!
 

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare