Publicerad 2020-04-07

En förlorad vår

I skrivande stund befinner vi oss mitt i en situation av spridning av covid-19 som jag tror ingen i sin vildaste fantasi kunde förutse skulle hända. Hur fortsättningen kommer bli vet vi föga. Vi läser och ser via media hur olika delar i samhället stängs ner. Gator ekar tomma, möten ställs in och många företag som säljer tjänster eller vill producera drabbas hårt, dels på grund av uteblivna kunder men även av brist på arbetskraft. Samtidigt som allt detta sker förflyter arbetet på många gårdar än så länge opåverkat av allt runt omkring. Självklart funderar man på konsekvenserna för samhället framöver, samtidigt som medvetenheten om vår sårbarhet ökar. Ett ljus i denna dystra historia är att livsmedelsförsörjningen nu är definierad som en samhällsviktig verksamhet.

En sak är säker och det är att digitaliseringen påskyndas i rådande situation och det ser jag som positivt. Visst är de fysiska mötena många gånger viktiga i vår bransch. Men vissa kan bytas ut mot digitala och genera mycket positivt tillbaka, som minskad restid och kunskapsspridning till fler på samma gång. På flera digitala möten där jag nu deltagit har antalet när­varande varit betydligt fler jämfört med ett fysiskt möte. Jag ser även att det kan ge fler en möjlighet att engagera sig framåt i viktiga frågor. Webbaserade kurser för gårdarnas hela personalstyrka i viktiga ämnen kan ge intressanta diskussioner som för företagen framåt.

Jordbruksverket presenterade nyligen sin stati­stik kring animaliemarknadens utveckling för 2019. Närproducerat, mer grönt på tallriken och klimatvänligt är viktiga parametrar vid val av mat. Det som händer i klimatdebatten är att konsumenter väljer vegetariskt och drar ner på framförallt vardagsköttet (gris) i veckorna. Efterfrågan på charkprodukter har minskat i hälsodebatten och griskött är som bekant en dominerande ingrediens i många charkprodukter. Mindre antal kötträtter i de offentliga köken kombinerat med religiösa skäl hos många gäster spelar också roll för grisköttskonsumtionen. Grisköttet står inför en utmaning framöver och marknadsföring och produktutveckling framåt blir än viktigare. Grisköttet upplevs som omodernt och den trenden ska vändas. Vem kan egentligen motstå raggmunk och fläsk?

Det finns de som tar tillfället i akt och skyller nuvarande virusutbrott på ”djurindustrin”. Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar, hävdar att vårt köttätande, en fartblind djurindustri i kombination med en ökande befolkning orsakar pandemier. Olsen menar även att fler än 70 procent av de infektioner som drabbar människor i världen kommer från djur, så ka­llade zoonoser. De mer kända är tuberkulos, salmonella och rabies. Rabies är vi i Sverige fria från och de två övriga hanteras i kontrollprogram för att vi tidigt ska upptäcka och kunna hantera eventuella smittor. 

I Sverige har vi tagit ansvar genom förbyggande smittskyddsarbete under lång tid och detta arbete fortgår hela tiden och är viktigt. Uppfödning av friska djur och med en hög livsmedelssäkerhet ska inte jämföras och dras över samma kam som stora djurmarknader i Kina, men denna komplettering saknas ofta. Den svenska modellen genererar livsmedel av hög och god kvalitet. När denna kris är över hoppas jag, och tror, att arbetet i livsmedelsstrategin och för vår konkurrenskraft tar fart på allvar. 

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare